I början av sommaren 2016 lanserade LRF Mjölk sin nya kampanj Hjärta Mjölk som under tre år framöver ska belysa den svenska mjölkens förträfflighet. Den något röriga kampanjsidan blandar högt och lågt, fabler och vetenskap, sant och falskt. Här är fem minst sagt tveksamma påståenden från kampanjen.

1. “Svensk mjölk kan rädda liv”

Om konsumenterna bara köpte mer svensk mjölk så skulle svenska bönder rädda livet på tusentals undernärda barn. För det är livsmedelsbrist i världen, och mjölk är ett livsmedel, och om det finns mer mjölk så är det mindre brist, så då blir barnen mätta. Ungefär så går LRF:s haltande resonemang. Vi frågar oss: om nu efterfrågan på svensk mjölk är så stor i världen, varför måste mjölken stödköpas i Sverige? Om bönderna står redo att producera mer än de kan sälja för att skänka överskottet till svältande barn, vad håller dem tillbaka?

2. “Välj mjölk från svenska kor om du vill motverka utvecklingen av antibiotikaresistens”

Mjölkkonsumtion kan aldrig vara ett sätt att motverka antibiotikaresistens, eftersom risk för resistens uppkommer genom all djurproduktion. Även svensk, även ekologisk. Djur blir sjuka och får antibiotika och ju mer antibiotika som används desto större risk för resistens. En mycket stor del av den antibiotika som ges till djur ges till just mjölkkor, framför allt mot juverinflammationer. Det finns gott om helt antibiotikafri mat – den djurfria maten. Men inte ens den maten motverkar antibiotikaresistens, utan bidrar bara inte till den. Här är artikeln på Hjärta Mjölk.

3. “Är inte mjölk bara för kalvar?”

Inte alls, enligt LRF Mjölk. Kornas mjölk är även till för ”oss svenskar”, det vill säga de som har en genetisk mutation som gör att de kan bryta ner laktos som vuxna. 75 % av världens befolkning saknar denna mutation, men tydligen har ”vi svenskar” den. Det är många svenskar som inte får vara med i LRF:s ”vi”. Att något är möjligt betyder inte att det tvunget måste vara så.

4. “Mjölk är 8 gånger bättre för klimatet än havredryck”

Här trampar LRF Mjölk ordentligt i klaveret. De hävdar att eftersom mjölk är mer näringstätt än havre- eller sojamjölk är klimatutsläppet mindre per näringsinnehåll. Det räcker med att fundera på vad korna matas med – bland annat havre och soja – för att misstänka att något inte står rätt till i beräkningarna. Korna skapar ju inte näring av ingenting utan av det de äter.

Hjärta Mjölk hänvisar till en studie som jämfört olika dryckers klimatpåverkan utifrån näringsinnehåll, “NDCI-index”. Det kanske låter som ett etablerat sätt att räkna men NDCI är något författarna själva har hittat på. Studien är finansierad av Svensk Mjölk och tre av de fyra personerna bakom har starka kopplingar till den svenska mjölkindustrin.

Beräkningarna har justerats för att få mjölken att hamna i topp

Andra forskare har ifrågasatt studiens resultat, framför allt NDCI-indexet och beräkningarna bakom. De har nämligen justerats för att få mjölken att hamna i topp. En nyckelsiffra är hur många näringsämnen som finns i större mängd än 5 % av det rekommenderade dagliga intaget. Det här är en helt godtycklig beräkningsgrund och det finns ingen förklaring till varför det är ett relevant mått eller varför det ska vara just 5 %. Om siffran ändras till 1 % blir istället sojamjölken klimatsmartast per näringsinnehåll, ändras den till 20 % vinner apelsinjuicen. Om siffran helt tas bort hamnar sojamjölken i topp och havremjölken kommer tvåa (se denna tabell, sammanställd av två kritiska forskare). Siffran 5 % har uppenbarligen valts just för att den gör att komjölken kommer i bäst dager. Resultatet hade också blivit något helt annat om vi istället för att jämföra berikad komjölk med oberikad växtmjölk, som forskarna gör, skulle jämföra oberikad komjölk med berikad växtmjölk.

5. “På sommaren går alla mjölkkor i Sverige ute på bete”

Mjölkbranschens bästa slogan och värsta stötesten. Samtidigt som sommarbetet, som utgör mindre än en tiondel av kornas totala livstid, ständigt används i reklamen arbetar lantbrukarna hårt för att slippa släppa ut korna. Läs mer om det här.