Det närmar sig påsk och de traditionsenliga hönsäggen står snart på många svenskars matbord. Mycket finns att säga om hönornas produktionsintensiva liv, men i den här artikeln ska vi fokusera på hur de – och deras bröder – dödas. Hälften av alla kycklingar som kläcks i äggindustrin är tuppar och dödas redan när de är en dag gamla, i könssorteringen som görs på kläckeriet. Cirka 5,6 miljoner tuppkycklingar gasas ihjäl som nykläckta varje år 1. Hönorna transporteras istället ut till hönserierna där de lever på stora golv som ”frigående” eller i burar, för att lägga ägg. Alla hönor i äggindustrin, oavsett om de kommer från en konventionell eller ekologisk uppfödning, dödas när de inte längre är tillräckligt produktiva eller när skalen på äggen börjar bli för tunna. Det brukar ske när de är runt 1,5-2 år gamla2. I Sverige finns det tre olika alternativ för att ta död på flocken och ge plats åt nästa omgång höns: på slakteri, i stallet eller med en mobil anläggning som heter Chickpulp.
Eftersom hönor är avlade till att framför allt lägga ägg och inte få mycket muskler som kan ätas som kött, betraktas deras kroppar som en restprodukt. Endast två slakterier i Sverige tar emot så kallade uttjänta värphöns: Håkantorp slakteri i Vara och Skånefågel i Åstorp3. När hönorna ska transporteras till slakteriet från hönseriet packas de i lådor. Det är inte bara stressande för djuren att lyftas upp och tryckas ner i transportboxar, det finns också en stor risk för frakturer av sköra ben och vingar. På slakterierna genomgår de en liknande procedur som vi har beskrivit för deras släktingar broilerkycklingarna4. De lyfts upp och hängs i fotbyglar, upp och ner, medan de fortfarande lever. Fotbyglarna sitter på ett löpande band som förs till ett strömförande vattenbad, där fåglarna får en så stark stöt att de tappar medvetandet. Därefter skärs de stora kärlen i halsen av. När EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet (EFSA) utvärderade olika bedövningsmetoder 2004 var de kritiska till fortsatt användning av strömförande vattenbad eftersom det är smärtsamt och stressande att hängas upp och ner samt finns en risk för ofullständig bedövning5. Trots detta är metoden det vanligaste sättet att döda hönor på i Sverige.
Håkantorp slakteri har varit i blåsvädret många gånger, bland annat för att hönor kvävts och frusit ihjäl på deras transporter67. I somras tog Länsstyrelsen beslut om att stoppa slakten tillfälligt eftersom företaget hade transporterat fåglar längre än vad som är tillåtet samt inte gett djuren mat och vatten medan de ”väntat” på slakt8. Även konkurrenten Skånefågel har haft problem med att ett stort antal fåglar har dött på väg till slakteriet9. För några år sedan fick de kritik av Länsstyrelsen för att djur hade slaktats utan bedövning och för att fåglarna hängde så tätt på det löpande bandet att strömmen fortplantade sig via fjäderdräkten till obedövade djur10. Att få så starka elstötar när man är vid medvetande är extremt smärtsamt och något som det alltid finns risk för vid användning av strömförande vattenbad – det räcker att en vingspets doppas före att huvudet sänks ned.
Majoriteten av alla svenska värphöns dör på dessa slakterier. Övriga dödas med gas. En del hönserier anlitar gasbolaget AGA som kommer och fyller upp stallet med koldioxid11. De flesta forskare inom djurskydd pekar på fördelarna med att använda gas. Men det beror inte på att de är säkra på att kycklingarna somnar in stilla och fridfullt, utan det handlar framför allt om att alternativet med elbedövning är sämre. Koldioxid är dock känt för att vara retande för slemhinnor och att ge upphov till en ångestfylld känsla av andnöd. I en svensk studie observerades hönors beteende när de blev gasade i ett stall. Forskarna konstaterade att de kunde se djur kippa efter andan (de andas med öppen mun och sträckt hals) under cirka 2-4 minuter12. Alla är inte helt överens om vad det indikerar – eller hur det känns – att kippa efter andan när man är fågel. Men att kvävas är sannolikt inte en smärtfri död, inte heller om man är höna. Slutsatserna i den nämnda studien är relativa: ”det lidande som djuren genomgår i samband med planerad koldioxidavlivning i stallet anses vara mindre i förhållande till de alternativ som innebär hantering vid insamling, lastning, transport och slakt/avlivning på annan plats än i stallet”12.
Ett tredje alternativ som också innefattar gas, är att anlita det mobila slakteriet Chickpulp. Det är en lastbil med en tunnel och kvarn som kan vecklas ut från transporten. Hönorna samlas in för hand och trycks ner genom en lucka i tunnelns mynning. Där gasas de ihjäl och mals sen till t.ex. minkfoder13. Här kan du se deras egen informationsvideo om hur det går till.
