Arkiv

Biologisk mångfald inget försvar för djurindustri

”Animalieindustrins miljöförstöring kan omöjligt uppvägas av naturbetesmarkernas hävd. Dessutom rör det sig om ett litet antal djur – skulle endast sådant kött produceras räcker det till 40 gram nötkött per person i veckan enligt beräkningar från SLU. Men frågan är större än så. Djurindustrin är ett av de ledande hoten mot just biologisk mångfald. Dess monokulturer och insektsbekämpning har stor skuld till att bin och andra pollinerare minskat så i antal.”

Hur dör djur: hönor

Alla hönor i äggindustrin, oavsett om de kommer från en konventionell eller ekologisk uppfödning, dödas när de inte längre är tillräckligt produktiva eller när skalen på äggen börjar bli för tunna. Det brukar ske när de är runt 1,5-2 år gamla. I Sverige finns det tre olika alternativ för att ta död på flocken och ge plats åt nästa omgång höns: på slakteri, i stallet eller med en mobil anläggning som heter Chickpulp. Hälften av alla kycklingar som kläcks i äggindustrin är tuppar och dödas redan när de är en dag gamla, i könssorteringen på kläckeriet.

Hur dör djur: kycklingar

I några artiklar framöver ska vi prata om djurindustrins fundament: slakten. Det är ett tungt ämne som många, förståeligt nog, ryggar inför. Det är heller inte många människor som haft möjlighet att se med egna ögon hur det går till när vi i Sverige tar livet av hundratusentals djur varje dag. Djurindustrin vill gärna att döden ska framstå som en liten detalj, något som bara händer: motståndslöst, smärtfritt och effektivt. Men slakten är ingen detalj, det är huvudsaken i animalieindustrin. Följ med och se hur det går till, även om det gör ont.

Om moral hos människor och andra djur

Förmågan att agera moraliskt pekas ofta ut som en avgörande skillnad mellan människor och alla andra djur. Det händer till exempel att djur som beter sig illa enligt mänskliga måttstockar försvaras med att de inte förstår vad de gör. Det finns också en del människor, bland annat filosofer, som hävdar att djur inte är värda moralisk hänsyn för att de inte själva har några begrepp om moral. Stämmer det att bara människor kan vara moraliska och vad har det i så fall för betydelse?

Ta inte smågrisar från suggan ännu tidigare

Den här artikeln har skrivits i samarbete med professor Bo Algers och publicerades i Svenska Dagbladet 24 maj 2017.

Jordbruksverket vill förändra reglerna för grisuppfödning så att smågrisar får tas från sin mamma vid tre veckors ålder istället för vid fyra. Det är ett bakåtsträvande förslag. Decennier av forskning har visat att grisar utvecklar högre grad av beteendestörningar och sjukdomar såsom diarré ju tidigare de avvänjs.

Vilka djur kan känna smärta?

Att djur kan känna – smärta, glädje, saknad, nyfikenhet – är en förutsättning för att deras liv och vad de råkar ut för har betydelse för dem. De flesta ser det som självklart att vissa djur har upplevelseförmåga men det är svårt att veta var vi ska dra gränsen. Antagligen är det så att det finns djur som har känslor och djur som inte har det. I så fall går den relevanta gränsen just där: även om upplevelseförmåga kanske kommer i olika varianter är det förmågan i sig som spelar roll.

Med människan som designer

Djurutnyttjandet har tagit olika skepnader under historien. Den moderna djurindustrin kännetecknas en intensiv produktion. Faktorer som möjliggjort de höga varvtalen är bland annat säkrare inhysning för djuren, energirikare foder, vaccinationer, antibiotika och smittskydd. Det har ändrat gränserna för vad vi kan få djuren att “producera”. Men de största förändringarna har skett på en annan nivå: i djurens DNA.

Fördomar mot fiskar

Vilda fiskar framställs ofta som en slags individlös massa, en naturresurs för oss att utnyttja. Vi pratar om fisk, inte fiskar, de räknas i kilo, inte som individer, och en fisk är en fisk trots att det finns nära trettio tusen arter av fiskar som sinsemellan är väldigt olika. Än så länge är de flesta vilda fiskars liv höljt i dunkel för oss här ovan ytan, men en sak blir allt tydligare: några tanklösa maskiner tycks inte fisksläktet vara.

Paradoxen kring det naturliga beteendet

Att få bete sig naturligt. Det är en rättighet för alla djur som används av människor enligt djurskyddslagen och det är en del av Sveriges bönders värdegrund för livsmedelsproducerande djur. Ingenstans reglerar lagen att människor ska få bete sig naturligt, så det verkar som att det för en gångs skull är djuren som har dragit det längsta strået. Eller?

© 2018 Institutet Vethos — Drivs med WordPress

Tema av Anders NorenUpp ↑