Arkiv

Om moral hos människor och andra djur

Förmågan att agera moraliskt pekas ofta ut som en avgörande skillnad mellan människor och alla andra djur. Det händer till exempel att djur som beter sig illa enligt mänskliga måttstockar försvaras med att de inte förstår vad de gör. Det finns också en del människor, bland annat filosofer, som hävdar att djur inte är värda moralisk hänsyn för att de inte själva har några begrepp om moral. Stämmer det att bara människor kan vara moraliska och vad har det i så fall för betydelse?

Ta inte smågrisar från suggan ännu tidigare

Den här artikeln har skrivits i samarbete med professor Bo Algers och publicerades i Svenska Dagbladet 24 maj 2017.

Jordbruksverket vill förändra reglerna för grisuppfödning så att smågrisar får tas från sin mamma vid tre veckors ålder istället för vid fyra. Det är ett bakåtsträvande förslag. Decennier av forskning har visat att grisar utvecklar högre grad av beteendestörningar och sjukdomar såsom diarré ju tidigare de avvänjs.

Vilka djur kan känna smärta?

Att djur kan känna – smärta, glädje, saknad, nyfikenhet – är en förutsättning för att deras liv och vad de råkar ut för har betydelse för dem. De flesta ser det som självklart att vissa djur har upplevelseförmåga men det är svårt att veta var vi ska dra gränsen. Antagligen är det så att det finns djur som har känslor och djur som inte har det. I så fall går den relevanta gränsen just där: även om upplevelseförmåga kanske kommer i olika varianter är det förmågan i sig som spelar roll.

Med människan som designer

Djurutnyttjandet har tagit olika skepnader under historien. Den moderna djurindustrin kännetecknas en intensiv produktion. Faktorer som möjliggjort de höga varvtalen är bland annat säkrare inhysning för djuren, energirikare foder, vaccinationer, antibiotika och smittskydd. Det har ändrat gränserna för vad vi kan få djuren att “producera”. Men de största förändringarna har skett på en annan nivå: i djurens DNA.

Fördomar mot fiskar

Vilda fiskar framställs ofta som en slags individlös massa, en naturresurs för oss att utnyttja. Vi pratar om fisk, inte fiskar, de räknas i kilo, inte som individer, och en fisk är en fisk trots att det finns nära trettio tusen arter av fiskar som sinsemellan är väldigt olika. Än så länge är de flesta vilda fiskars liv höljt i dunkel för oss här ovan ytan, men en sak blir allt tydligare: några tanklösa maskiner tycks inte fisksläktet vara.

Paradoxen kring det naturliga beteendet

Att få bete sig naturligt. Det är en rättighet för alla djur som används av människor enligt djurskyddslagen och det är en del av Sveriges bönders värdegrund för livsmedelsproducerande djur. Ingenstans reglerar lagen att människor ska få bete sig naturligt, så det verkar som att det för en gångs skull är djuren som har dragit det längsta strået. Eller?

Det svenska köttet är ohållbart

Det är mycket som talar emot köttet. Talar för det gör däremot Jordbruksverket och Sveriges landsbygdsminister. Så länge produktionen utomlands är sämre och köttet är svenskt stämplas det som hållbart. Men år 2016 måste vi våga se att valet inte står mellan kött från djur uppfödda i Sverige eller kött från djur uppfödda utomlands – det står mellan animalier och vegetabilier.

Jakten på det unikt mänskliga

Det finns en utbredd uppfattning bland oss människor om att vi är väldigt speciella, mer speciella än jordens övriga djur. Vi är såvitt vi vet de enda som tagit oss till månen och de enda som skriver böcker. Men det är också vi som skapat måttstocken och som mäter efter den. På samma sätt antas det ofta att det är något alldeles speciellt med människohjärnan.

Art är en social konstruktion

De flesta tänker på art som ett biologiskt faktum, något som det inte är så mycket att orda om; en hund är en hund, en gråsparv är en gråsparv och skillnaderna tycks uppenbara. Men biologin är i själva verket dålig på att förklara art. Det artbegrepp vi använder till vardags bottnar mer i den sortens subjektiva kategorisering som vi använder om andra kontinuerliga fördelningar, som ålder eller längd. Art förklaras därför på många sätt bättre av en sociologisk än en naturvetenskaplig analys: det är en social konstruktion.

© 2017 Institutet Vethos — Drivs med WordPress

Tema av Anders NorenUpp ↑