Arkiv

Fördomar mot fiskar

Vilda fiskar framställs ofta som en slags individlös massa, en naturresurs för oss att utnyttja. Vi pratar om fisk, inte fiskar, de räknas i kilo, inte som individer, och en fisk är en fisk trots att det finns nära trettio tusen arter av fiskar som sinsemellan är väldigt olika. Än så länge är de flesta vilda fiskars liv höljt i dunkel för oss här ovan ytan, men en sak blir allt tydligare: några tanklösa maskiner tycks inte fisksläktet vara.

Paradoxen kring det naturliga beteendet

Att få bete sig naturligt. Det är en rättighet för alla djur som används av människor enligt djurskyddslagen och det är en del av Sveriges bönders värdegrund för livsmedelsproducerande djur. I den här texten reder vi ut vad naturligt beteende är, hur lagen tolkas och hur det ser ut för djuren i praktiken.

Det svenska köttet är ohållbart

”Det är mycket som talar emot köttet. Talar för det gör däremot Jordbruksverket och Sveriges landsbygdsminister. Så länge produktionen utomlands är sämre och köttet är svenskt stämplas det som hållbart. Men år 2016 måste vi våga se att valet inte står mellan kött från djur uppfödda i Sverige eller kött från djur uppfödda utomlands – det står mellan animalier och vegetabilier.”

Jakten på det unikt mänskliga

Det finns en utbredd uppfattning bland oss människor om att vi är väldigt speciella, mer speciella än jordens övriga djur. Men det är vi som skapat måttstocken och som mäter efter den. Bland annat antas det ofta att det är något alldeles särskilt med människohjärnan – det är en utgångspunkt för forskningen snarare än ett resultat av den. Många människohjärnor har arbetat hårt för att bevisa att just deras sort är både störst och bäst.

Art är en social konstruktion

De flesta tänker på art som ett biologiskt faktum, något som det inte är så mycket att orda om; en hund är en hund, en gråsparv är en gråsparv och skillnaderna tycks uppenbara. Men biologin är i själva verket dålig på att förklara art. Det artbegrepp vi använder till vardags bottnar mer i den sortens subjektiva kategorisering som vi använder om andra kontinuerliga fördelningar, som ålder eller längd. Art förklaras därför på många sätt bättre av en sociologisk än en naturvetenskaplig analys: det är en social konstruktion.

Är människor mer intelligenta än djur?

Att människor är mer intelligenta än andra djur är något som ofta tas för givet och används för att hävda att människor därför är mer värda. Men intelligens är ett dåligt definierat begrepp, och det finns ingenting som förklarar varför lägre intelligens skulle utgöra en grund för förtryck och utnyttjande. Att människor skulle vara mer intelligenta bygger dessutom på ett cirkelresonemang: det som betraktas som intelligent är just det som människor gör bäst. Om intelligent betyder mänsklig blir mänskligheten förstås svår att slå.

Öppna landskap och biologisk mångfald

När öppna landskap används som ett försvar för djurindustrin presenteras det som något odiskutabelt gott. Öppna landskap antas ha ett värde för att det är vackert och traditionellt och det räcker ofta ganska långt. Men vid lite hårdare påtryckningar kommer istället ett annat argument fram: det om biologisk mångfald. Är det verkligen så att jordbruk leder till en större artrikedom, och behöver vi djurindustri för att få öppna landskap?

© 2019 Institutet Vethos — Drivs med WordPress

Tema av Anders NorenUpp ↑